Offshore debut i Öregrund 7/6.
Jag har ingen aning om hur jag skall summera denna helgen, men jag ska göra ett tappert försök. Men först skulle jag vilja ta tillfället i akt och tacka dom inblandade som faktiskt såg till att det gick att driva igenom, tanken var ju att INTE åka i Öregrund.
Göran Johansson (Pappa min som ständigt ställer upp)
Kurt Sandbergs Åkeri (Mamma och Tommy med andra ord, dom valde att sponsra rätt ekipage i helgen)
Bjöörns Maskin (Ingemar, min arbetsgivare bidrog också så vi kom till start)
GL Racing (Nya packningar mellan webrarna och insugen m.m.)
Anders Norberg (Lödde om och fixxade adaptrar så mina hjälmar funkade mot intercomen)
Mikael Johansson (Lillebror som ständigt hjälper mig trots att han har egna projekt)
Erik Westerlund (Sedan tidigare chefsmek då vi hade våran BMW turbo)
Mikael Hjelt (Ägde ingen våttdräckt så jag fick svetta ned hans)
Hur många har jag glömt nu? Ja säkert många, då får ni skälla på mig.
Pappa har jobbat hela veckan med att få till ventilspelet på motorn samt jag har varit där på kvällar och hjälpt honom. Men inför Fredagen så såg det ljusare ut, ventilspelet var fint och alla prylar verkade vara i bra skick. Förutom packningarna som gått sönder, men Gunnar var och rev i källarn och gjorde fynd så jag och Erik blåse upp till honom för att fynda.
Föutom att klockan började bli mycket på Fredag kväll och vi var stressade för att avresan var bokad till 01:30 så kom regnet. Härligt, och det var packat i garaget, inga planer på att få in ekipaget där.
Men jag och Erik krigar vidare, och självklart går en hilecoil gäng även sönder då det regnar som jävligast. Som tur var gick den att laga, och efter det så sken solen upp och regnet hade blåst iväg.
Efter det så gick allt smidigt, vi fick till och med i oss mat. Erik drog en pizza i garaget och medans han strippade upp elhärvan hade Pappa och Karin lagad gräsand, grymt gott.
Men kvällen tog inte slut där, nej så lätt ska det inte vara. När jag hade ordnat allt så var nog klockan kring 00, och då gällde det att försöka få så mycket sömn som möjligt. Vi hade komit överäns om att jag skulle börja köra så att jag sedan kunde vila resten av resan så mycket som möjligt.
60 mil senare så var vi nere i Öregrund, i kön till besiktningen Jag, Pappa & Erik. En rätt konstig känsla.. Vädret var kanon, vilket man inte kan påstå att det var då jag och Pappa var nere och tog manöverintyget..
Äntligen så fick jag träffa Tony, han visade sedan i rätt riktning mot seketariatet. Lämnade mina pappyrus och allt och när jag skulle betala så var jag ju 300kr kort, men vilken misär. Pinsamt..
Men problemet löstes igenom att blåsa "down town" och ta ut pengar. Äntligen, skuldfri och allt verkar ju lovande. Tiden rullade på och det blev dags för besiktning samt en ny inmätning av båten, som utfördes av Björn.
Efter inmätningen så var det ju dags att betala där också, vilket jag inte hade en susning om, haha. Fick krita det och blåsa ned på stan igen och hämta mer pengar, denna gången tog jag så det skulle räcka till fler utgifter och ev. mutor.
Jag och Erik kollar över maskineriet innan förarmötet. Helt ärligt så var jag inte ett dugg nervös på vägen ner, inte ens då vi väl var framme. Kände mig ko lugn och mådde gött.
Men det ändrades snabbt då vi satt på förarmötet jag och Tony, började väll inse att det började dra ihop sig äntligen skulle det bli av, någon man drömt om sedan man var liten, att få köra en offshore tävling.
Det var längesedan jag bajsade för att jag var nervös, men det behövdes. Sjösättnings dags!
Att sjösätta är ju inge konstigt, men trimtanken var fulltankad med vatten så vi skulle kunna plana, och då vart det inte bra. Folk som såg oss lyfta i sjön måste nog trot vi var dumma i huvudet. Jag håller med, och det insåg jag när jag fick ta platts på båten för att vikta till ekipaget lite.
Efter detta lyftet så var jag inte nervös längre. Bra tänkte jag nu kan ju inget gå fel.
Provkörningen gick bra, fick testa hjälmarna samt snyta ur maskin en gång och se så den mådde bra.
Men något som inte fick hända hände efter prov repan...
Vi låg i voltområdet och mådde gött. Vi hade bestämt oss för att ta det lungt och bara glida lite i bakgrunden. Vilken kan vara en bra idé, i teorin. Den skulle säkert ha fungerat, men då master båten plockade upp fältet och begav sig utåt så lyckades vi inte plana.
Detta är inte sant tänker jag, pulsen skenar och jag känner att jag helst av allt skulle vilja själv dö. Men Tony som är en rutinerad kille såg inga problem med att kravla sig längstfram till stäven, med mycket kärlek på gaspedalen och en spektakulär vikt förflyttning av Tony så började proppen slira, då visste jag att vi var på väg och Tony kunde återvända till sin platts.
(Hoppas att www.offshoreracing.se tycker det är okej att jag lånar deras bilder)
Äntligen var vi på väg, resten av killarna och tjejerna hade nog ett halvt varvs försprång. Vi hittade inte pricken vi skulle runda på startvarvet, men efter sökande så hittades den. Sedan började det rulla på. Jag måste erkänna att jag körde som en kratta i början, vi ska INTE disskutera mina rundningar av bojjar :)
Men då ilskan över att vi kom iväg så sent lade sig började det gå bättre. Riktigt bra, vi tog i kapp och efter en stund så började vi passera lite båtar. Skönt, detta går ju ganska bra. Än om lite knaggligt och olustigt.
En arbetskamrat till mig, Jörgen skulle lacka hjälmarna oranga. Men något spårade ur på vägen. Det vart något flames liknande mönster med dödskallar på skärmarna. Det blev rätt coolt och han gjorde ett bra jobb, lite halv kul med enga hjälmar. Spegelvisier beställde jag från ebay en kväll efter jag surfat runt på offshoreracing.se sidan.
Noterade att Adde och gänget gärna tog närbilder på förare och navigatörer som fokuserar sig, och som alla vet kan man ju se riktigt konstig ut. Men det behöver vi inte oroa oss för nu ;)
Åter till tävlingen, vi ångade på och det började som sagt lossna lite, även om jag nog tror att Tony tyckte jag var skitfeg så var han lugn och tyckte det gick bra. Efter ett tag hade jag helt glömt bort smärtorna i armar och ben, bröstet och ryggen. (Jo jag vet, jag måste börja gymma för att klara det här)
Men det var fortfarande två båtar jag ville komma ikapp, det var W och C kattorna, men det visade sig lite svårare, såg W kattan på håll och tänkte, det här är ju snabbt kört ikapp. Näe du, tog ett bra tag, men efter vi åkt mot belona och rundat innåt så började jag ta in på honom. När vi var gämsides så hände något, dom slog iaf av på gasen, och jag tror att dom senare bröt?
Då återstog ju bara att INTE bli varvad av C kattan, för det fanns ju inte på kartan att hinna ikapp den skapelsen, dom lär ju gå fort dom. Så vi ångade på i våran tank och fick sedan häng på Foppa, han ville jag ju också om. Ska jag vara ärlig så ville jag ju om alla, det var ju tävling för guds skull. Det visade sig lite halvsvårt för han körde som en bandit.
På väg in mot piren och rundningen där så låg vi ganska lika. Men eftersom det låg en snipa och en buster precis där jag ville köra så fick jag gira lite och åka mellan dom, för jag ville inte byta sida och ha inner kurva med Foppa. Tanken var ju från början att försöka att inte störa V-150 och V-50 båtarna något med tanke på att det var SM deltävling för dom.
Men på väg ut mot havet igen så var det ett faktum, vi passerade honom. Vilket i sig inte är konstigt då vi satt i en jäkla snabb båt. Men det känndes bra, skulle jag kört om en kanotist så skulle jag också varit nöjd, det spelade liksom ingen roll, det som var härligt var att det flöt på så pass bra på slutet, körningen gick rätt okej, och det var det jag ville åt.
Sedan så var det bara att åka till mål, men där gjorde jag en blunder till. Eller två. Den första var ju att Tony sa nu ska vi igenom målbojjarna och jag uppfattade det som att vi skulle följa efter V-50 båtarna som var på väg mot hamn, vilken jävla soppa. Men Tony redde ut det snyggt och vi tog kanske årets längsta och konstigaste kurva, sedan gled vi igenom målet.
Och efter det så skulle man ju korsa banan för att ta sig tillbaks, och där råkade jag även vara i vägen för en V-150 båt, hoppas det gick bra för dom ändå, då jag nog sinkade dom lite för jag tror dom slog av då vi passerade.
Till bryggan. Får där höra av Sussie att vi tagit totalsegern, jag förstår inget alls. Vart var kattan? Den hade inte komit till start p.g.a elfel sades det. Men det märkte jag aldrig då vi som bekant hade egna problem. Gissa om lyckan var stor?
Ja den var stor ända tills vi fick höra från seketariatet att vi skulle kört ett varv för lite, VA?!
Då dog jag igen, trodde inte det var sant. Och det var det inte, Tony hade stenkoll på varven samt att vi åkt 56 distans och banan var 51,6 distans eller något liknande. Det visade sig sedan att det hade blivit något misstag.
Gissa om det var skönt på prisutdelningen? Men bucklan skulle vi få via posten då det blivit något galet med den, jag hörde inte riktigt vad om sa, men det stog C på den eller vad det var? Dom hade slagit ihop K med C och mja, jag fattade inget men lika glad var jag för det.
Vid upptagning så var det lite bättre balans i ekipaget då trimtanken var tom. Detta har ännu för mig inte lagt sig och jag hoppas på fler tävlingar med Tony, skit trevlig och lugn kille. Perfekt för mig som nybörjare, och speciellt då jag har lätt för att jaga upp mig.
Äntligen uteldning på min fars hårda slit, och även mitt slit, min lillebrors slit, Eriks slit, ja alla inblandade som slet sista veckan för att få ihop alla bitar så vi kunde åka. TUSEN TACK...
Vi åkte totalt ca: 120mil bil. Avresa Lördag morgon 01:30, vi var hemma Söndag 02:00 ungefär. Det känns i kroppen idag att man kört båt, åkt bil, men även i huvudet man är mosig.
Nu ser vi fram emot RBR loppet den 28/6 och jag hoppas att samma team kan åka ned igen, lillebror lär också vilja följa med men vad gör det han är också en grym mekaniker, tror Erik & Pappa får passa sig där i framtiden, Chefsmek positionen kan vara hotad :)
Ett speciellt tack till pappa som puschat och drivit det här ända från att beslut om att köpa båten nåddes, allt är hans förtjänst för att han sparkat och peppat ända sedan förra hösten, själv ville jag inte köpa båt och avveckla dragracingen men med facit i hand så var det det bäst som kunde hända.
Mvh Peter Johansson, Holmsund, 2008-06-08
TIPS:
www.offshoreracing.se
www.raceTV.se
Göran Johansson (Pappa min som ständigt ställer upp)
Kurt Sandbergs Åkeri (Mamma och Tommy med andra ord, dom valde att sponsra rätt ekipage i helgen)
Bjöörns Maskin (Ingemar, min arbetsgivare bidrog också så vi kom till start)
GL Racing (Nya packningar mellan webrarna och insugen m.m.)
Anders Norberg (Lödde om och fixxade adaptrar så mina hjälmar funkade mot intercomen)
Mikael Johansson (Lillebror som ständigt hjälper mig trots att han har egna projekt)
Erik Westerlund (Sedan tidigare chefsmek då vi hade våran BMW turbo)
Mikael Hjelt (Ägde ingen våttdräckt så jag fick svetta ned hans)
Hur många har jag glömt nu? Ja säkert många, då får ni skälla på mig.
Pappa har jobbat hela veckan med att få till ventilspelet på motorn samt jag har varit där på kvällar och hjälpt honom. Men inför Fredagen så såg det ljusare ut, ventilspelet var fint och alla prylar verkade vara i bra skick. Förutom packningarna som gått sönder, men Gunnar var och rev i källarn och gjorde fynd så jag och Erik blåse upp till honom för att fynda.
Föutom att klockan började bli mycket på Fredag kväll och vi var stressade för att avresan var bokad till 01:30 så kom regnet. Härligt, och det var packat i garaget, inga planer på att få in ekipaget där.
Men jag och Erik krigar vidare, och självklart går en hilecoil gäng även sönder då det regnar som jävligast. Som tur var gick den att laga, och efter det så sken solen upp och regnet hade blåst iväg.
Efter det så gick allt smidigt, vi fick till och med i oss mat. Erik drog en pizza i garaget och medans han strippade upp elhärvan hade Pappa och Karin lagad gräsand, grymt gott.
Men kvällen tog inte slut där, nej så lätt ska det inte vara. När jag hade ordnat allt så var nog klockan kring 00, och då gällde det att försöka få så mycket sömn som möjligt. Vi hade komit överäns om att jag skulle börja köra så att jag sedan kunde vila resten av resan så mycket som möjligt.
60 mil senare så var vi nere i Öregrund, i kön till besiktningen Jag, Pappa & Erik. En rätt konstig känsla.. Vädret var kanon, vilket man inte kan påstå att det var då jag och Pappa var nere och tog manöverintyget..
Äntligen så fick jag träffa Tony, han visade sedan i rätt riktning mot seketariatet. Lämnade mina pappyrus och allt och när jag skulle betala så var jag ju 300kr kort, men vilken misär. Pinsamt..
Men problemet löstes igenom att blåsa "down town" och ta ut pengar. Äntligen, skuldfri och allt verkar ju lovande. Tiden rullade på och det blev dags för besiktning samt en ny inmätning av båten, som utfördes av Björn.
Efter inmätningen så var det ju dags att betala där också, vilket jag inte hade en susning om, haha. Fick krita det och blåsa ned på stan igen och hämta mer pengar, denna gången tog jag så det skulle räcka till fler utgifter och ev. mutor.
Jag och Erik kollar över maskineriet innan förarmötet. Helt ärligt så var jag inte ett dugg nervös på vägen ner, inte ens då vi väl var framme. Kände mig ko lugn och mådde gött.
Men det ändrades snabbt då vi satt på förarmötet jag och Tony, började väll inse att det började dra ihop sig äntligen skulle det bli av, någon man drömt om sedan man var liten, att få köra en offshore tävling.
Det var längesedan jag bajsade för att jag var nervös, men det behövdes. Sjösättnings dags!
Att sjösätta är ju inge konstigt, men trimtanken var fulltankad med vatten så vi skulle kunna plana, och då vart det inte bra. Folk som såg oss lyfta i sjön måste nog trot vi var dumma i huvudet. Jag håller med, och det insåg jag när jag fick ta platts på båten för att vikta till ekipaget lite.
Efter detta lyftet så var jag inte nervös längre. Bra tänkte jag nu kan ju inget gå fel.
Provkörningen gick bra, fick testa hjälmarna samt snyta ur maskin en gång och se så den mådde bra.
Men något som inte fick hända hände efter prov repan...
Vi låg i voltområdet och mådde gött. Vi hade bestämt oss för att ta det lungt och bara glida lite i bakgrunden. Vilken kan vara en bra idé, i teorin. Den skulle säkert ha fungerat, men då master båten plockade upp fältet och begav sig utåt så lyckades vi inte plana.
Detta är inte sant tänker jag, pulsen skenar och jag känner att jag helst av allt skulle vilja själv dö. Men Tony som är en rutinerad kille såg inga problem med att kravla sig längstfram till stäven, med mycket kärlek på gaspedalen och en spektakulär vikt förflyttning av Tony så började proppen slira, då visste jag att vi var på väg och Tony kunde återvända till sin platts.
(Hoppas att www.offshoreracing.se tycker det är okej att jag lånar deras bilder)
Äntligen var vi på väg, resten av killarna och tjejerna hade nog ett halvt varvs försprång. Vi hittade inte pricken vi skulle runda på startvarvet, men efter sökande så hittades den. Sedan började det rulla på. Jag måste erkänna att jag körde som en kratta i början, vi ska INTE disskutera mina rundningar av bojjar :)
Men då ilskan över att vi kom iväg så sent lade sig började det gå bättre. Riktigt bra, vi tog i kapp och efter en stund så började vi passera lite båtar. Skönt, detta går ju ganska bra. Än om lite knaggligt och olustigt.
En arbetskamrat till mig, Jörgen skulle lacka hjälmarna oranga. Men något spårade ur på vägen. Det vart något flames liknande mönster med dödskallar på skärmarna. Det blev rätt coolt och han gjorde ett bra jobb, lite halv kul med enga hjälmar. Spegelvisier beställde jag från ebay en kväll efter jag surfat runt på offshoreracing.se sidan.
Noterade att Adde och gänget gärna tog närbilder på förare och navigatörer som fokuserar sig, och som alla vet kan man ju se riktigt konstig ut. Men det behöver vi inte oroa oss för nu ;)
Åter till tävlingen, vi ångade på och det började som sagt lossna lite, även om jag nog tror att Tony tyckte jag var skitfeg så var han lugn och tyckte det gick bra. Efter ett tag hade jag helt glömt bort smärtorna i armar och ben, bröstet och ryggen. (Jo jag vet, jag måste börja gymma för att klara det här)
Men det var fortfarande två båtar jag ville komma ikapp, det var W och C kattorna, men det visade sig lite svårare, såg W kattan på håll och tänkte, det här är ju snabbt kört ikapp. Näe du, tog ett bra tag, men efter vi åkt mot belona och rundat innåt så började jag ta in på honom. När vi var gämsides så hände något, dom slog iaf av på gasen, och jag tror att dom senare bröt?
Då återstog ju bara att INTE bli varvad av C kattan, för det fanns ju inte på kartan att hinna ikapp den skapelsen, dom lär ju gå fort dom. Så vi ångade på i våran tank och fick sedan häng på Foppa, han ville jag ju också om. Ska jag vara ärlig så ville jag ju om alla, det var ju tävling för guds skull. Det visade sig lite halvsvårt för han körde som en bandit.
På väg in mot piren och rundningen där så låg vi ganska lika. Men eftersom det låg en snipa och en buster precis där jag ville köra så fick jag gira lite och åka mellan dom, för jag ville inte byta sida och ha inner kurva med Foppa. Tanken var ju från början att försöka att inte störa V-150 och V-50 båtarna något med tanke på att det var SM deltävling för dom.
Men på väg ut mot havet igen så var det ett faktum, vi passerade honom. Vilket i sig inte är konstigt då vi satt i en jäkla snabb båt. Men det känndes bra, skulle jag kört om en kanotist så skulle jag också varit nöjd, det spelade liksom ingen roll, det som var härligt var att det flöt på så pass bra på slutet, körningen gick rätt okej, och det var det jag ville åt.
Sedan så var det bara att åka till mål, men där gjorde jag en blunder till. Eller två. Den första var ju att Tony sa nu ska vi igenom målbojjarna och jag uppfattade det som att vi skulle följa efter V-50 båtarna som var på väg mot hamn, vilken jävla soppa. Men Tony redde ut det snyggt och vi tog kanske årets längsta och konstigaste kurva, sedan gled vi igenom målet.
Och efter det så skulle man ju korsa banan för att ta sig tillbaks, och där råkade jag även vara i vägen för en V-150 båt, hoppas det gick bra för dom ändå, då jag nog sinkade dom lite för jag tror dom slog av då vi passerade.
Till bryggan. Får där höra av Sussie att vi tagit totalsegern, jag förstår inget alls. Vart var kattan? Den hade inte komit till start p.g.a elfel sades det. Men det märkte jag aldrig då vi som bekant hade egna problem. Gissa om lyckan var stor?
Ja den var stor ända tills vi fick höra från seketariatet att vi skulle kört ett varv för lite, VA?!
Då dog jag igen, trodde inte det var sant. Och det var det inte, Tony hade stenkoll på varven samt att vi åkt 56 distans och banan var 51,6 distans eller något liknande. Det visade sig sedan att det hade blivit något misstag.
Gissa om det var skönt på prisutdelningen? Men bucklan skulle vi få via posten då det blivit något galet med den, jag hörde inte riktigt vad om sa, men det stog C på den eller vad det var? Dom hade slagit ihop K med C och mja, jag fattade inget men lika glad var jag för det.
Vid upptagning så var det lite bättre balans i ekipaget då trimtanken var tom. Detta har ännu för mig inte lagt sig och jag hoppas på fler tävlingar med Tony, skit trevlig och lugn kille. Perfekt för mig som nybörjare, och speciellt då jag har lätt för att jaga upp mig.
Äntligen uteldning på min fars hårda slit, och även mitt slit, min lillebrors slit, Eriks slit, ja alla inblandade som slet sista veckan för att få ihop alla bitar så vi kunde åka. TUSEN TACK...
Vi åkte totalt ca: 120mil bil. Avresa Lördag morgon 01:30, vi var hemma Söndag 02:00 ungefär. Det känns i kroppen idag att man kört båt, åkt bil, men även i huvudet man är mosig.
Nu ser vi fram emot RBR loppet den 28/6 och jag hoppas att samma team kan åka ned igen, lillebror lär också vilja följa med men vad gör det han är också en grym mekaniker, tror Erik & Pappa får passa sig där i framtiden, Chefsmek positionen kan vara hotad :)
Ett speciellt tack till pappa som puschat och drivit det här ända från att beslut om att köpa båten nåddes, allt är hans förtjänst för att han sparkat och peppat ända sedan förra hösten, själv ville jag inte köpa båt och avveckla dragracingen men med facit i hand så var det det bäst som kunde hända.
Mvh Peter Johansson, Holmsund, 2008-06-08
TIPS:
www.offshoreracing.se
www.raceTV.se
Kommentarer
Postat av: Mikael Bergmark
Snyggt jobbat!
Postat av: Isac Davidsson
STORT GRATTIS MANNEN! Jävligt bra resultat på en "oskuld" ändå! :P
Lycka till på nästa tävling!
Postat av: Daniel Sjöström
Grattis grattis! nu måste du komma förbi på tärnögern o bju på en provtur.... =) Tyvärr har jag inget roligt fordon att bjuda på i gengäld (vattenskotern såld)... men kanske en tur i skoda pickupen me 65 vilda dieselmöss funkar.. haha
Postat av: Peter Johansson
Tack grabbar!
Daniel, vi kan nog ordna en åktur lite senare i sommar ändå, jag har inte glömt bort resan till Holmön :)
Men just nu är det service samt lite tränings åka för min del, samt testa en propp till. Sedan ska prylarna invänta 28/6 =)
MVh
Postat av: Anonym
Trackback
