Recaro VDO Ocean Race - Regn och rusk.

Jag tror jag har fått minnes förlust. Försöker minnas från racet i Lördags, men det ända jag minns är små fragment ifrån själva tävlingen. Före och efter minns jag allt av, men just själva klörningen är nästan helt blank, förutom dessa små pusselbitar.

Vad kan sådant bero på?

Torsdag kväll:

Jag och Pappa har lastat samt även fått käka lite jordgubbar som efterätt. Erik som skulle följa med oss ned fick tyvär förhinder och fick lov att lämna återbud, men det är sådant som händer. Men ska jag vara ärlig så gick både resan ner och hem samt allt arbete med div. där nere rätt bra, eller jävligt bra. Nu är vi ju inte rookies längre, har ju kört 1 tävling innan :)

Nåväl, vi lämnade nog Holmsund vid 19:30 tiden eller så? Vi åker över Obbola, Degernäs, Stöcke och vad FAN ser vi då vi kommer till E4:an och ska göra vänster sväng där, jo en förbuds skylt mot just vänster sväng. Just ja, det skulle ju vara vägbyggen över hela E4:an.

Men efter lite tänkande så kom pappa på att vi skulle köra över Ansmark, brilliant idé vi rullar på efter den totalt sämsta grusvägen i historian. Och efter ett par långa km så kommer vi återigen fram till E4:an och vad ser vi där. Jo en ny förbudskylt.

Hur i hela hvete kan man få sätta förbuds skyltar samt dirigera traffik åt alla håll utan att sätta några vägbeskrivningar som det brukar vara?

När vägverket själv får aggera så blir det kaos, totalt kaos. Ska nog sätta mig och skriva ett argt mail vid tillfälle. Men, eftersom att tålamodet vid detta laget var slut så vek vi helt sonika ut på E4.an.

Vi träffade asfalstriven som så snällt släppte förbi oss efter 15minuters väntande. Och inte ett argt ord utväxlades, misstänker att vägarbetarna nog är van att bilisterna skäller på dom eftersom att någon skyltansvarig eller inte ens han, huvudansvarige på VV inte bryr sig ett skit om regler och traffik anvisningar som brukar finnas.

Jag tror inte jag behöver berätta mer om våran resa i Torsdags, men jag kan säga att vi var framme 04:30 ca, och resan på 64mil tog 10.5h vilket är helt sanslöst. Tur att vi åkte en dag tidigare annars hade vi missat starten.

Fredag:

Vi vaknar upp inkvarterade hos Kenta & Sussie's garage. Mycket mysigt. Men själva uppvaknandet går ju att disskutera, klockan var nog kring 09:00 då pappa stog och hoppade och ville att vi skulle starta dagen. Jag tror jag tänkte för mig själv : "Men snälla, kan du aldrig sova?" :)

Men det var en jäkla tur att han väckte oss. För vi hade lite jobb framför oss. Vi skulle byta en packbox i drevet som hade börjat läka. Vilket i sig inte ska vara så mycket tillbesvär.

Men efter att Kenta och pappa inspektera trådrullen i drevet så kom dom fram till att den måste bytas, annars fanns risken för problem under racet. Och det är det sista som man vill vara med om.

Så skruvningen påbörjades. Med hjälp av Pappa och Kenta så var ju saken biff. Sedan dök båtracing legenden Ante Malmgren själv upp, som f.ö. är Kentas pappa.

Vi disskuterade lite alternativa lösningar som inte innehöll jb weld och araldit (vi fick dit en beg. trådrulle som vi limmade och "ful mekade" med). Efter det så gav Ante helt sonika oss en ny drev uner del från OMC king cobra. Han tyckte vi behövde den och vipps så har vi en extra axel också, dom är verkligen inte lätta att få tag på.

Tusen tack Ante!

Med problemen ur världen tackvare kenta och pappa samt min insatts så var det dags för grillning. Och det gillar vi. Så vi höll väl på mer eller mindre halva natten, kikade även en hel del båtfilmer och roade oss. (Åkte även en sväng med övriga K-åkare runt banans stora varv i en Flipper, tack var nyttigt att kolla lite kvällen före)


Lördag:

Jag hade ställt väckarn och vaknade rätt utvilad trodde jag. Haha, dumt att vara vaken och ha kul halva natten innan race men sådant får man ta. Ännu bättre var ju att jag fick ge igen på pappa och väcka han, ända gången han sovit längre än kl: 05 på länge, det känndes bra att få ge igen lite :)

Vi tog oss sedan ner till Gräddö samt besiktningen, mötte upp Tony min navigatör. Besiktningen av ekipaget gick utan anmärkningar samt min nya flytkraft vart godkänd i båtens mätbre. YES!

Efter det så tänkte vi parkera båten i depån. Som låg på en åker. Självklart så låg ju åkern lägre än vägen och det resulterade i att bågvagnens "ljusramp" tog i asfalten och det skrapade som satan.

Jag: "Jävlar, undra om drevet tog också?"
Tony: "Ljusrampen är lägre så det är nog lungt.."

Tror ni att drevet tog? Självklart så blev ju skeddan bockad och tuktad, samt rapmen helt sönder böjjd. Fick till att banka till skeddan med en spärrnyckel samt låna en fil av Leif för att skägg atill den. Men den var ju inte alls snygg.

Efter oss så var det väl 5 - 6 båtar till som harvade i asfalten, sjukt dåligt att ingen skyld eller lite material lades dit efter jag pratat med en ansvarigt och berättat i ilska vad som just hänt mig.

Nåväl vi fick båten i plurret ändå och kunde delta glada och nervösa på förarmötet (Jag var nervös, inte Tony tror jag).




11:45:

15min kvar till första start, vi skulle starta i 3:e släppet men ville ta oss ut i god tid och avakta i volt området.



Här puttrar jag och Tony ut från bryggan, undra vad vi gör vi kanske lägger bollarna i läge för 60min hård racing eller liknande. Det regnade, kanske inte syns på bilden men det regnade rätt duktigt.

Sedan händer det som inte får hända då vi ska ut till voltområdet, ganska långt dit så vi ville ju plana. Skiten planar inte, motorn bara säger "Jag ids int idag"... Jag får panik, svär och förstår inte varför, vi har ju vatten i trimtanken?!?!?!?!?!

Tony klättrar fram så vi kommer iväg. Jag fyller trimtanken nu så att jag tror den ska spricka, nog vore det väll fan om vi inet skulle lyckas plana.

Väl ute i voltområdet så ökar regnet, nu öser det ner. sikten är 400 - 500m. Inte bra. Master båten plockar upp oss och starten går.

Jag släpper allt vatten ur trimtanken och gasar på. Till min förvåning så varvar vi bara kring 6500rpm och alla andra k-båtar seglar i från oss. Här får jag verkligen panik, och inser att det ända som kan rädda oss denna tävling är om det går mycket sjö på streckan som gick utomskärs.

Men efter någon distans så vaknade motorn lite, ytters lite så jag kunde ta rygg på Håkan, close racing kanske det kan kallas:



Väl på väg ut mot den  yttre slingan hade motorn vaknat till liv och morrade på bra. Men nu regnade det så mycket så att visiret slog igen av imma, samt att sikten endast var ca 100-200meter, helt plötsligt går det upp ett ljus för mig att offshore i regn och dimma i 70knop inte är så tvär lätt.

Väl ute ska vi runda en ö, det gör vi och vi ser även andra båtar längre fram och tycker att detta nog är rätt kurs. Men ack, efter någon minut skriker Tony till mig att vi rundat en ö för tidigt. Jag slår om och ser att alla vänder, och vad händer då? Jo man blir sist :)

Men vi satte in full attack och han ikapp restrerande k-åkare igen och kunde jobba oss upp mot första plattsen. Men ett ekipage hade god fart och det skulle dröjja innan vi kunde gå om:

 

Och som synes är Pirre inte killen som fegar eller håller igen :) Men vi lyckades ändå eska oss förbi och höll sedan varjern. Ända tills sista varvet där jag slog av lite då vi kom till den hårdare delen , då olje lampan lös då man landade hårt i sjön då och då.

Vi gick imål som Klass segrare samt som total 2:a och jag är jätte nöjd, kunde inte önska mig mer :) Det tråkiga i det hela var att det blev bara jag och Pirre som tog oss runt.

Veronicas navigatör hade råkat slita ut nödstoppen och det resluterade i en bränd tändbox eller liknande, har inte alla detaljer.
Håkans fotstöd hade gått sönder och då han ville ge mig en sista fight så gick gaswiern av.
Gunnar fick soppa torsk, varför vet jag inte.

Men, vi var 5 som krigade och det är nog länge sedan det var så många startande i K klassen.





Detta är ett race / en tävling jag aldrig kommer att  glömma. Det tuffa vädret i form av regn och dålig sikt  gjorde det svårt att se något alls, ännu mindre se vågor då visiret immade eller regnade igen. Men trotts det och en liten felnavigering som Tony snabbt upptäckte så kunde det inte gått bättre. Detta är ett sent ska glömma.

Vid efter besiktningen så vägde vi ut på 910kg med ca: 40 liter soppa kvar i tanken, detta är ett as till tung båt men vad gör det då den går som en raket :)

Vid prisutelningen som Robert Aschberg höll fick vi mota pockal för klass segern, men även en 60 års jubileums pokal från http://www.svera.org/, riktigt fint.

Sedan så fick vi även ta del av det OTROLIGA prisbordet. Vi kom hem med en kamasa hylsnyckelsatts värd 5000kr :)


Vill tacka min fader, Kenta & Sussie, Ante, Tony samt alla andra. Kanon med folk som ställer upp. Nu ska jag suga på denna karamellen ett tag.

Vill även tacka dom som gjorde denna resa möjlig:

Kurt Sandbergs Åkeri
Bjöörns Maskin
NRA/Skyltfixarna

Vi har oskarshamn och smögen att åka, men det ekonomiska sätter tyvärr stopp och att hitta företag som vill köpa reklam platts / sponsa verkar vara mer eller mindre omöjligt, så vi stannar här och laddar batterierna och ekonomin så vi verkligen kan genomföra Roslagsloppet denna sommar.

Kommer att updatera bloggen med mer bilder från depå samt tävlingen direkt jag kommer över några, men ni får hålla till godo med dessa först.

Bilderna är lånade av:
www.offshoreracing.se
www.pickla.se
www.v-racing.nu
www.quadshopen.se
(Om ni misstycker så säg genast till så skall jag ändra om.)

Här finns även lite läsning om racet skrivet av Per Benson från SVERA: http://www.svera.org/news.asp?ID=1439

Mvh
Peter Johansson, 30/06-08


10-13m/s hårdtest av bestättning samt frostpluggar.

Hejsan igen!

Eftersom jag visste att helgen skulle sluta med en massa mek och förberedelser inför RBR loppet så valde jag den nyktra sidan, samtidigt som jag tog jour hela helgen med sjöräddningen.

Fick idag ledigt en stund så jag och far kunde testa maskinen, nu mer nya frostpluggar och säkrade med JB weld. Det är nog det bästa "epoxyn" som jag stött på, verkar hålla pepparn.

Allt är torrt och fint i maskin utrymmet och motorn råmar på i vanlig takt.


Idag så gick det otroligt grov sjö, men det behöver jag. Vilken apa som helst kan åka fort på platt vatten (ja det är sant) men då det börjar blåsa lite så blir det oftast rätt knivigt.

Ni som tror att inte behöver ratta i en båt, ni måste pröva :)

Jag fick mig en dos av gigantiska vågor och många sköna och osköna skutt för den delen. Det tråkiga är dock att då vi provkörde motorn på land så lät det som vevlager haveri då jag lyssnade mot blocket. Det känndes inte bra.

Men då vi gick runt och passerade drevet så hör man SOLKLART vart ifrån ljudet kommer. Det är mest troligt knutkorset eller något liknande som är sopslut. Hoppas det håller säsogen ut då jag ändå måste ta ner drevet i vinter och byta alla bussningar och försöka ordna lagringen till axeln.

Akterspegeln sprack även lite mer idag. Båda sprickorna har jag på kort tid hunnit fixa här hemma i våran "milda sjö" :)

Sponsorer verkar det inte gå att få tag på. Dom som ställt upp hitils och förhoppningsvis kommer fortsätta med det är:

Kurts Sandbergs Åkeri
NRA/Skyltfixarna
Bjöörns Maskin

Hoppas på fler, skall skriva ihop ett presentations underlag och skicka runt. Skall även samtala lite med JP på simpsonshop.se till veckan, hoppas det kan ge lite utdelning.

Som det ser ut just nu är ju alla bidrag stora bidrag :)

Det som återstår innan RBR: Flytkraften, nödbloss, nödraketer, länspump modell manuell, spackla på växelhuset och måla till det, dekaler, lashcaps?, ny bättre bränsletrycks mätare och nya tändstift då dessa verkar vara en aning för varma.

Mvh Peter Johansson

Uppladdningen inför RBR 28/6.

Ja, nu vet jag inte riktigt om man kan kalla det uppladdning? Vi mekar ju mest, men det kanske så det är att ha en K båt? Eller såvitt jag vet så rapplar ju allt med motor så det spelar kanske ingen större roll?


Igår så gjorde jag och pappa ett mördar pass på båttrailern. Bromsarna var ju kaputt, så nu sitter det nya belägg där, och dom var inte gratis vill jag lova, trotts bra rabatt på Laitis. Hittade även ett till fel i broms mekanismen som lagades så nu lär det gå bulla hoppas jag.

Förutom det så var även påskjutsbromsen helt kaputt, så den blev även den bytt och tur va väll det för den var slapp som en cyckelpump.

Och sedan hände det mest otroliga idag, pappa hittade en tid för att besiktiga släpet som INTE låg 5 veckor bort, utan nu på Lördag kl 07:30, haha.. När ska man få vila? I graven kanske...



Så här såg det alltså ut från min pose igår, jag var förste man på att justera bromsbackarna. Tommy (Kurts Sandbergs Åkeri) är som vanligt snäll att låna ut maskiner av alla slag så man kan göra advancera övningar på gården.

Båten lyftes av för att det bir SÅÅÅ mycket enklare och meka. I samma veva märkte jag även att på babordsita där sitter numera bara en halv speedrail, nåja gick ju att köra över 72 knop med den borta så det problemet får bero.



Jag tog mig en funderare och detta är följande saker som jag måste åtgärda innan RBR loppet.

* Flytkraft för lite (tydligen så var fender korvarna inte okej längre, rätt irriterande)
* Nödraketer och nödbloss, dom som låg i båten hade gått ut för 4 år sedan, haha.
* Lyfta ur motorn för att: Byta trågpackning, alla frostpluggar, packbox på vevaxeln fram ink packning.
* Förmodligen justera ventilspelet igen, men det vet vi inte.
* Byta olja och filter igen, täta intervaller är inte dumt?

Och till sist: KONDITIONS TRÄNA, träna armar, ben, röven, ryggen... Mja allt skulle man väl kunna säga. Var rätt slut i kroppen sist och då var banan bara 51 distans och det var lungt vatten. 28.e så är nog banan 76 tycks jag ha hört.

Nåväl, jag och Tony är iallafall anmälda till RBR loppet. Lev och må.

Peter Johansson

VK publicerar!

Igår efter att jag städat ur bilen samt ställt bort båten så ringde Gunnar från VK upp mig. Någon hade tippsat om helgens framgång, eller vad vi nu ska kunna kalla det. Han var mer än villig att göra ett garage besök och skriva en liten artikel.

Jag hade aldrig kunnat drömma om att det nästan skulle bli en halv sida, men tacksam är jag i vilket fall. Men, i all hast så blev det dock några fel.

Våran klass körde RM och dom övriga SM, motorn är en Volvo 4:a som jag antar det också skulle stå i artikeln och den snabbaste båten som igentligen kunde hotas oss på alvar kom ju aldrig till start, menjag var nog dålig på förklara för jag hade sååå mycket att säga. Tusen tack Gunnar för en trevlig artikel!



PS. Det verkar som vi har fått våran första sponsor, återkommer ang. det på Torsdag.

Mvh Peter

Offshore debut i Öregrund 7/6.

Jag har ingen aning om hur jag skall summera denna helgen, men jag ska göra ett tappert försök. Men först skulle jag vilja ta tillfället i akt och tacka dom inblandade som faktiskt såg till att det gick att driva igenom, tanken var ju att INTE åka i Öregrund.

Göran Johansson (Pappa min som ständigt ställer upp)
Kurt Sandbergs Åkeri (Mamma och Tommy med andra ord, dom valde att sponsra rätt ekipage i helgen)
Bjöörns Maskin (Ingemar, min arbetsgivare bidrog också så vi kom till start)
GL Racing (Nya packningar mellan webrarna och insugen m.m.)
Anders Norberg (Lödde om och fixxade adaptrar så mina hjälmar funkade mot intercomen)
Mikael Johansson (Lillebror som ständigt hjälper mig trots att han har egna projekt)
Erik Westerlund (Sedan tidigare chefsmek då vi hade våran BMW turbo)
Mikael Hjelt (Ägde ingen våttdräckt så jag fick svetta ned hans)

Hur många har jag glömt nu? Ja säkert många, då får ni skälla på mig.




Pappa har jobbat hela veckan med att få till ventilspelet på motorn samt jag har varit där på kvällar och hjälpt honom. Men inför Fredagen så såg det ljusare ut, ventilspelet var fint och alla prylar verkade vara i bra skick. Förutom packningarna som gått sönder, men Gunnar var och rev i källarn och gjorde fynd så jag och Erik blåse upp till honom för att fynda.

Förarbete.

Föutom att klockan började bli mycket på Fredag kväll och vi var stressade för att avresan var bokad till 01:30 så kom regnet. Härligt, och det var packat i garaget, inga planer på att få in ekipaget där.

Men jag och Erik krigar vidare, och självklart går en hilecoil gäng även sönder då det regnar som jävligast. Som tur var gick den att laga, och efter det så sken solen upp och regnet hade blåst iväg.

Efter det så gick allt smidigt, vi fick till och med i oss mat. Erik drog en pizza i garaget och medans han strippade upp elhärvan hade Pappa och Karin lagad gräsand, grymt gott.

Men kvällen tog inte slut där, nej så lätt ska det inte vara. När jag hade ordnat allt så var nog klockan kring 00, och då gällde det att försöka få så mycket sömn som möjligt. Vi hade komit överäns om att jag skulle börja köra så att jag sedan kunde vila resten av resan så mycket som möjligt.

60 mil senare så var vi nere i Öregrund, i kön till besiktningen Jag, Pappa & Erik. En rätt konstig känsla.. Vädret var kanon, vilket man inte kan påstå att det var då jag och Pappa var nere och tog manöverintyget..

 

Äntligen så fick jag träffa Tony, han visade sedan i rätt riktning mot seketariatet. Lämnade mina pappyrus och allt och när jag skulle betala så var jag ju 300kr kort, men vilken misär. Pinsamt..

Men problemet löstes igenom att blåsa "down town" och ta ut pengar. Äntligen, skuldfri och allt verkar ju lovande. Tiden rullade på och det blev dags för besiktning samt en ny inmätning av båten, som utfördes av Björn.

Efter inmätningen så var det ju dags att betala där också, vilket jag inte hade en susning om, haha. Fick krita det och blåsa ned på stan igen och hämta mer pengar, denna gången tog jag så det skulle räcka till fler utgifter och ev. mutor.



Jag och Erik kollar över maskineriet innan förarmötet. Helt ärligt så var jag inte ett dugg nervös på vägen ner, inte ens då vi väl var framme. Kände mig ko lugn och mådde gött.

Men det ändrades snabbt då vi satt på förarmötet jag och Tony, började väll inse att det började dra ihop sig äntligen skulle det bli av, någon man drömt om sedan man var liten, att få köra en offshore tävling.

Det var längesedan jag bajsade för att jag var nervös, men det behövdes. Sjösättnings dags!

Att sjösätta är ju inge konstigt, men trimtanken var fulltankad med vatten så vi skulle kunna plana, och då vart det inte bra. Folk som såg oss lyfta i sjön måste nog trot vi var dumma i huvudet. Jag håller med, och det insåg jag när jag fick ta platts på båten för att vikta till ekipaget lite.


Efter detta lyftet så var jag inte nervös längre. Bra tänkte jag nu kan ju inget gå fel.

Provkörningen gick bra, fick testa hjälmarna samt snyta ur maskin en gång och se så den mådde bra.
Men något som inte fick hända hände efter prov repan...

 

Vi låg i voltområdet och mådde gött. Vi hade bestämt oss för att ta det lungt och bara glida lite i bakgrunden. Vilken kan vara en bra idé, i teorin. Den skulle säkert ha fungerat, men då master båten plockade upp fältet och begav sig utåt så lyckades vi inte plana.

Detta är inte sant tänker jag, pulsen skenar och jag känner att jag helst av allt skulle vilja själv dö. Men Tony som är en rutinerad kille såg inga problem med att kravla sig längstfram till stäven, med mycket kärlek på gaspedalen och en spektakulär vikt förflyttning av Tony så började proppen slira, då visste jag att vi var på väg och Tony kunde återvända till sin platts.

(Hoppas att www.offshoreracing.se tycker det är okej att jag lånar deras bilder)



Äntligen var vi på väg, resten av killarna och tjejerna hade nog ett halvt varvs försprång. Vi hittade inte pricken vi skulle runda på startvarvet, men efter sökande så  hittades den. Sedan började det rulla på. Jag måste erkänna att jag körde som en kratta i början, vi ska INTE disskutera mina rundningar av bojjar :)


Men då ilskan över att vi kom iväg så sent lade sig började det gå bättre. Riktigt bra, vi tog i kapp och efter en stund så började vi passera lite båtar. Skönt, detta går ju ganska bra. Än om lite knaggligt och olustigt.



En arbetskamrat till mig, Jörgen skulle lacka hjälmarna oranga. Men något spårade ur på vägen. Det vart något flames liknande mönster med dödskallar på skärmarna. Det blev rätt coolt och han gjorde ett bra jobb, lite halv kul med enga hjälmar. Spegelvisier beställde jag från ebay en kväll efter jag surfat runt på offshoreracing.se sidan.

Noterade att Adde och gänget gärna tog närbilder på förare och navigatörer som fokuserar sig, och som alla vet kan man ju se riktigt konstig ut. Men det behöver vi inte oroa oss för nu ;)



Åter till tävlingen, vi ångade på och det började som sagt lossna lite, även om jag nog tror att Tony tyckte jag var skitfeg så var han lugn och tyckte det gick bra. Efter ett tag hade jag helt glömt bort smärtorna i armar och ben, bröstet och ryggen. (Jo jag vet, jag måste börja gymma för att klara det här)

Men det var fortfarande två båtar jag ville komma ikapp, det var W och C kattorna, men det visade sig lite svårare, såg W kattan på håll och tänkte, det här är ju snabbt kört ikapp. Näe du, tog ett bra tag, men efter vi åkt mot belona och rundat innåt så började jag ta in på honom. När vi var gämsides så hände något, dom slog iaf av på gasen, och jag tror att dom senare bröt?

Då återstog ju bara att INTE bli varvad av C kattan, för det fanns ju inte på kartan att hinna ikapp den skapelsen, dom lär ju gå fort dom. Så vi ångade på i våran tank och fick sedan häng på Foppa, han ville jag ju också om. Ska jag vara ärlig så ville jag ju om alla, det var ju tävling för guds skull. Det visade sig lite halvsvårt för han körde som en bandit.

På väg in mot piren och rundningen där så låg vi ganska lika. Men eftersom det låg en snipa och en buster precis där jag ville köra så fick jag gira lite och åka mellan dom, för jag ville inte byta sida och ha inner kurva med Foppa. Tanken var ju från början att försöka att inte störa V-150 och V-50 båtarna något med tanke på att det var SM deltävling för dom.



Men på väg ut mot havet igen så var det ett faktum, vi passerade honom. Vilket i sig inte är konstigt då vi satt i en jäkla snabb båt. Men det känndes bra, skulle jag kört om en kanotist så skulle jag också varit nöjd, det spelade liksom ingen roll, det som var härligt var att det flöt på så pass bra på slutet, körningen gick rätt okej, och det var det jag ville åt.

Sedan så var det bara att åka till mål, men där gjorde jag en blunder till. Eller två. Den första var ju att Tony sa nu ska vi igenom målbojjarna och jag uppfattade det som att vi skulle följa efter V-50 båtarna som var på väg mot hamn, vilken jävla soppa. Men Tony redde ut det snyggt och vi tog kanske årets längsta och konstigaste kurva, sedan gled vi igenom målet.

Och efter det så skulle man ju korsa banan för att ta sig tillbaks, och där råkade jag även vara i vägen för en V-150 båt, hoppas det gick bra för dom ändå, då jag nog sinkade dom lite för jag tror dom slog av då vi passerade.

Till bryggan. Får där höra av Sussie att vi tagit totalsegern, jag förstår inget alls. Vart var kattan? Den hade inte komit till start p.g.a elfel sades det. Men det märkte jag aldrig då vi som bekant hade egna problem. Gissa om lyckan var stor?
Ja den var stor ända tills vi fick höra från seketariatet att vi skulle kört ett varv för lite, VA?!

Då dog jag igen, trodde inte det var sant. Och det var det inte, Tony hade stenkoll på varven samt att vi åkt 56 distans och banan var 51,6 distans eller något liknande. Det visade sig sedan att det hade blivit något misstag.



Gissa om det var skönt på prisutdelningen? Men bucklan skulle vi få via posten då det blivit något galet med den, jag hörde inte riktigt vad om sa, men det stog C på den eller vad det var? Dom hade slagit ihop K med C och mja, jag fattade inget men lika glad var jag för det.



Vid upptagning så var det lite bättre balans i ekipaget då trimtanken var tom. Detta har ännu för mig inte lagt sig och jag hoppas på fler tävlingar med Tony, skit trevlig och lugn kille. Perfekt för mig som nybörjare, och speciellt då jag har lätt för att jaga upp mig.



Äntligen uteldning på min fars hårda slit, och även mitt slit, min lillebrors slit, Eriks slit, ja alla inblandade som slet sista veckan för att få ihop alla bitar så vi kunde åka. TUSEN TACK...

Vi åkte totalt ca: 120mil bil. Avresa Lördag morgon 01:30, vi var hemma Söndag 02:00 ungefär. Det känns i kroppen idag att man kört båt, åkt bil, men även i huvudet man är mosig.


Nu ser vi fram emot RBR loppet den 28/6 och jag hoppas att samma team kan åka ned igen, lillebror lär också vilja följa med men vad gör det han är också en grym mekaniker, tror Erik & Pappa får passa sig där i framtiden, Chefsmek positionen kan vara hotad :)

Ett speciellt tack till pappa som puschat och drivit det här ända från att beslut om att köpa båten nåddes, allt är hans förtjänst för att han sparkat och peppat ända sedan förra hösten, själv ville jag inte köpa båt och avveckla dragracingen men med facit i hand så var det det bäst som kunde hända.

Mvh Peter Johansson, Holmsund, 2008-06-08

TIPS:

www.offshoreracing.se
www.raceTV.se

RSS 2.0